Jag kanske är en bitter jäkel MEN när en unge konstant gör tvärt emot vad jag säger, bara skriker, sover inte själv på nätterna och en sambo som går och lägger sig samtidigt som Linnea så att vi aldrig sitter uppe själva. Jo det tar på min energi, det hade varit skönt att sitta i soffan med min pojkvän utan att någon ska klättra på mig, skrika eller slänga med leksaker. Men han påstår att han måste gå och lägga sig tidigt för att orka stiga upp men detta är ju pinsamt tidigt och det retar mig. Särskilt när jag vet att han behöver lägga sin energi på att läsa i sina böcker. Jag hinner med att plugga, jobba och ta hand om trotsig tvååring.... såååååå då fick jag spy av mig. 

 

Innan idag fick vi faktiskt handla utan linnea. Då hade vi faktiskt trevligt, det var innan när vi kom hem till verkligheten och bitterheten slog mig på käften. Nu sitter jag här i soffan nöjd med att ha handlat allt inför söndag bitter över att jag får kolla på tv själv som vanligt.