En sämre onsdag
Somnade igår till detta:
Det känns jätte tryggt. Inte alls stressande......
Vaknar till en Linnea som går in på sjukdag nr två stackarn.. vilket innebär pip och gnäll nästan konstant.
Åker till jobbet. Börjar bra men slutar i lite mer stress och kaos. Lagom till när jag ska gå hem så låser sig mig ischiasnerv som Gör att jag blir lika snabb och smidig som en 98 årig tant.
Kommer hem till en fortfarande gnällig Linnea men dock feberfri. Hon går och lägger sig och jag passar på att kolla på viafree. Vem vaknar efter en timme? Suck... Linnea vill inte somna om. Jag lägger mig jämte henne i sängen men hon vägrar somna. Nu gav jag upp och Louis ligger där istället. När får man ge upp och lyfta över henne till vår säng? Efter en timme, två, tre, aldrig? Jag tror jag legat jämte henne i över en timme nu innan louis tog över och då var mitt tålamod helt slut. Jag saknar den barnfria tiden man hade på kvällarna när linnea somnade tidigt. den har helt klart försvunnit i denna familj och har nog inte funnits på ett helt år. Hade hoppats på att få lite egentid innan lillen bestämmer sig för att titta ut.
Nu återstår det att se om jag får sova något denna natten eller om halsbrännan kommer ge mig käftsmäll efter käftsmäll. Kanske det i kombo med en Linnea som ska ta hela min sida av sängen? Så att Louis kan röra sig fritt på sin sida medans jag halva kroppen utanför och linneas sprakande fötter i ryggen. Då flyttar jag nog ner till soffan - för gott. Så kan de två sova här uppe.
Du som läser allt detta kanske känner hur min positiva energi flödar? Roligt för dig. Men detta är helt klart en av de sämre och mindre motiverande dagarna. Och då bör ni notera att jag inte ens klagat på att det är kallt ute!