Inatt åker jag till Kroatien. Men det värsta av allt är att jag redan börjat ångra mig och längta efter Linnea och då har jag inte ens åkt än!.. hur ska jag klara detta? hur kunde jag tycka detta var en bra idé, jag har aldrig varit ifrån henne så länge och mitt I detta ska Louis byta jobb så gammel-morfar och gammel-mormor får ställa upp som barnvakter en hel del. Det är tur vi har dom. Hur står föräldrar som delat på sig ut med att bara ha barnen varannan vecka? Nu vet jag hur dom har det.

 

Nu står jag på jobbet, döförkyld och skulle egentligen legat I sängen för att bli bättre. Denna förkylning kom som en käftsmäll och har bara blivit värre och värre. Idag känner jag mig en aning bättre. Skiftar från feber, migrän/huvudvärk, snorig som fan, hostar och slemmar. Känner mig inte så himla jätte sugen på att åka iväg för den delen heller. Hade gärna legat hemma I min varma sang med min familj och blivit frisk.

 

Känner att jag bara sprider glädje omkring mig haha. Vi får hoppas mitt humör och hälsan blir bättre när jag väl har landat I kroatien. Tur är också att jag ringer, smsar och surfar helt fritt, det betyder att jag kan prata med linnea hur mycket jag vill varje dag!

 

(det är datorn på jobbet som tar bort alla å ä och ö, och jag orkar inte bry mig)